July in Texas = The art of staying cool

Saja nu ar jag tillbaka i den gamla trallen igen. Temperaturen ruint 40 Celcius och iste' parat med luft conditionering gor livet uthardbart. Mina rabatter ligger och kokar under ett 10 cm tacke av mulch for att marken ska kunna behalla nagon form av fuktighet som behovs for att halla de stackars blomstren vid liv. Varje dag sa minns jag med saknad mina 3 veckor i Sverige dar jag njot av 15-20 Celcius och stundtals aven regn. REGN- vad kan det vara, vi har inte sett regn har pa flera veckor undantagandes an 5 min ask skur och jorden torstar efter fuktighet. Jag forsoker att intala mig att detta ar priset jag far betala for Oct-Nov-Dec-Jan-Febr-Mars och da kanns det lite battre. Sena kvallar och natter ar underbara, jag har helt flyttat ut till min stora altan dar jag sitter i det varma morkret och lyssnar till nattens manga ljud. Grodor, paddor (bullfrogs) locus, crickets och alla nattfaglarna. Det ar ljud som jag numera har adopterat fullstandigt som normala efter snart 30 ar har i Texas. Tidiga morgn ar just nar solen gar upp sa ger sig Jerry ut pa en motionsrunda. Han cyklar och han anser att det ar den allra ljuvligaste tidpunkten som tankas kan. Han kan da filosofera och dromma om nar vi kan halftidspensionera oss och flytta till Skane om an for futtiga 3 - 4 sommarmanader varje ar. Dags att kopa en penninglott kanske.

Den blomstertid nu kommer......

Ljuva Juni manad som kommer med lofte om varme och frihet till allt och alla. Jag tittar noga pa hur vacret ar hemma i Granslandet och denna manad tror jag att vadergudarna har gjort ett litet misstag. Vart Texas vader har kanhanda valsignat Norrbotten med sin sol och sin varme. Om det nu ar den Globala klimat forsamringen eller vadergudarnas misstag det ma vara hant. Jag blev sa sugen pa lite myggbett, kaffetar i goda vanners lag och ej att forglomma upplevelsen av all den ljuvliga varluften som kommer nerrullande fran Langberget och sveper in mitt Gransland i en varm kappa av den harligaste varkanslan att jag bestallde biljett for att komma hem till Midsommar. Till saken hor att det kanhanda blir en av de kallaste, blotaste och blasigaste midsommar i mannaminne men vad gor det, man ar val en hardad valkyria. Har i Texas har vi haft en tidig varmebolja. 35-38 grader i drygt en vecka, uj uj vad mande nalkas innan Augusti hettan aker i nedforsbacke in i September igen och man kan lamna luftkonditioneringen och ga ut i naturen igen. Min tradgard som ger mig den allra hogsta tillfredsstallelsen har fatt ett 15 cm lager av isolerande barkbitar av cecertra, allt for att kunna behalla fukten av myllan inunder. Mitt flyg gar i morgon till Frankfurt i Tyskland och sedan blir det raka sparet upp till Lulea.

April showers brought us May flowers this year as well.

Min April kom och forsvann och i mina dagliga sysslor med bolan och fastighetskop. Medan dropparna av nyheter fran resten av varlden likt sma kristaller glanste med olika klarhet och farg. Sissel, min syster fran ett tidigare liv (tror jag), tog sig samman och sande mig ett e-mail, den kristallen skiner bland de allra storsta och klaraste. En annan lite mera profan men inte dessto mer forunderlig var att min hemby Visttrask antligen fick sin hemsida "up and running". Dar kan jag nar hemlangtans monster griper tag i mig dyka ner i bildarkivet och riktigt frossa i alla naturens arstider som ar rikligt forevigade for kommande slakten. Nar sista April kom sa tog jag till min flaska, en Bourdeau som jag har haft liggande pa min vinhylla en lang tid. Flaskan och jag satt och mindes vara sista April festligheter i Uppsala och vemod och ensamhet fyllde snabbt upp min pool av sjalvmedomkan och jag foll i dromlos somn. Men nu sa har vi Maj manad och skurarna av mina tarar har torkats bort efter ett telefonsamtal som jag just avslutade med en av de modigaste och mest beslutsamma vanner som jag har borta i Sverige. Inga-Britt, Du ar dagens hjaltinna och till dig ger jag den allra storsta Maj-blomman som finns. Fortsatt att kampa med din vanstra sida och snart sitter vi pa Din altan igen och minns vara sista April fester fran anno dazu mal.

Majbrasor och sadant

For lange, lange sedan sa var det vanligt att alla barn i Visttrask samlade gamla brader, kartonger och tom gamla bildack och med hjalp av ett par vuxna byggde en stor majbrasa. Mitt forsta minne av en sadan var en som lag pa den plats dar Elaine Marklund's hus finns i dag. Det var en stor brasa och pappa tog mig med dit upp nar det blev kvall sa att jag kunde uppleva hur man firade varens ankomst uppe i Granslandet. Elden flammade och gnistorna sprakade mot den morka varnattens himmel och jag tyckte att det var det allra vackraste jag nagonsin hade sett. Alla barn och manga vuxna hade med sig de nodvandig attiraljerna for ett rejalt sista April firande, ett par rejala skivor faluk0rv och en lang kvist att tra upp korven pa innan man stack den i elden for att stekas. Sotig och brand i kanterna men himelskt god var den. Jag minns ocksa hur den gamla skolvaktmastaren Valle Dahlberg och Terese Lundgren, en lararinna, tog upp sangen "Vintern rasat ut bland vara fjallar, drivans blomster smalta ner och dor.. efter ett tag sa sjong alla med och jag tyckte det var sa vackert. Jag undrar om barnen i Visttrask fortfarande samlar skrap till majbrasa och om de vuxna tar sig tid att ga dit med dem men framfor allt undrar jag om nagon fortfarande sjunger...